- Har du sett? sa Julia nästa dag åt Elias.
- Vadå?
- Nån har krockat i Stora kurvan.
Julia lät sina händer krocka mot varandra för att visa smällen.
- Ser helt ut som nåt bilskelett, sa hon, och efter det hette platsen så.
Julia och Elias började gå till bilskelettet varje dag efter skolan. I början räckte det att bara gå dit för att känna suget i magen, den där rysningen som gav läskiga bilder i huvudet. Tanken på att någon kanske hade åkt ambulans därifrån. Och hacken i stolpen som bilen hade kört in i. Som om någon sågat fort och hafsigt så att flisorna flög.
I Bilskelettet - sju berättelser får vi träffa barn som vill bli sedda, barn som vågar stå upp mot vuxna, barn som vet hur det känns att ha en riktig vän eller hur det är att tvingas ta farväl av en. Varje berättelse kretsar kring en katastrof av större eller mindre slag - det handlar om att anpassa sig, resa sig, revoltera.
