âLitterĂ€rt mĂ€sterverkâ
âPerkele anamma, vilken fantastisk roman Susanna Alakoski har skrivit!â
T T T T T â Tara
âEn poetisk och urstark lĂ€supplevelse om kamp, kvinnoliv och Finlands vĂ„ldsamma historia.â
M M M M â M-magasin
âJag lĂ€ser BomullsĂ€ngeln fullstĂ€ndigt förtrollad av mĂ€nniskorna och historien men ocksĂ„ av Susanna Alakoskis fantastiska och poetiska berĂ€ttarsprĂ„k. /âŠ/ Det hĂ€r Ă€r en lĂ€s- och lĂ€rupplevelse som ingen borde missa.â
SkÄnska Dagbladet
âLjuvlig epikâ
Kulturnyheterna, SVT
Hilda Àr alls inte ensam. Hon har katten Kisuli. Hon har Sanna-tÀti, som tar hand om allt och som föddes för en halv evighet sedan, samma dag som elden brÀnde gamla Vasa till aska. Och hon har mor, som fÄtt stirrsjukan och Àr bortom allt. Far Àr nÄgonstans i Amerika.
Men nÀr Hilda har vuxit till sig hamnar hon i olycka, fÄr lÀmna mostrarna, mostermÀnnen och tryggheten pÄ gÄrden Sorola för att tjÀna piga, koka lut, byka, sÀtta potatis, rÀfsa hö.
Hennes mer oförvÀgna vÀn Helli förstÄr inte varför man ska slita sÄ ont för nÄgon annan och fÄr med sig Hilda till Vasa, till den orangefÀrgade bomullsfabriken med pipa högre Àn Trefaldighetskyrkan.
HÀr ska de arbeta. HÀr ska de bo och leva. HÀr ska de bli bomullsÀnglar.
Med BomullsÀngeln inleder Susanna Alakoski en svit romaner om kvinnors liv, arbete och lÀngtan i Finland och Sverige under hela nittonhundratalet. En berÀttelse om fred och krig, dÀr vardagsliv och vÀrldspolitik Àr trÄdar i samma vÀv.
âTĂ„rarna rinner nĂ€r jag lĂ€ser Susanna Alakoskis precisa prosa dĂ€r hon beskriver sin mormors liv. Hennes musikaliska berĂ€ttelse fyller det tomrum som funnits till nu.â
NorrlÀndska Socialdemokraten
âDet Ă€r ett imponerande forskande arbete som Alakoski mĂ„ste ha gjort bĂ„de i Finland och Sverige /.../ Det Ă€r egentligen inte personerna som Ă€r centrum i boken, utan det samhĂ€lle som skapas, Ă€ndĂ„ fĂ€ster man sig vid dem. Romanen beskriver stor kĂ€rlek och trofast vĂ€nskapâ
Dagens Nyheter
âI BomullsĂ€ngeln ger Susanna Alakoski liv Ă„t de finska arbetarkvinnornas historia. Det Ă€r en historia med stort H som drar upp skiljelinjer mellan slĂ€ktingar, riskerar vĂ€nskaper och hotar liv.â
Göteborgs-Posten
âDen försagda och ansprĂ„kslösa Hilda förblir den som bĂ€r berĂ€ttelsen - hon som kastas ut frĂ„n den gĂ„rd hon skulle bli arvtagare till men behĂ„ller sin barnatro, sin respekt för överheten och sin ovilja mot att göra sig mĂ€rkvĂ€rdig.â
Aftonbladet
âSusanna Alakoski skriver om kĂ€rlek, lust och glĂ€dje, inte enbart utsugning och elĂ€ndiga arbetsvillkor. Framför allt skĂ€nker hon respekt Ă„t de mĂ€nniskor som historieböckerna lĂ€mnar namnlösa.â
Arbetarbladet
âEn rik roman om kvinnors arbete, liv och vĂ€nskap - och om vĂ„rt östra grannlands dramatiska 1900-talshistoria. Som sĂ„ mĂ„nga andra goda berĂ€ttare lĂ„ter Susanna Alakoski de stora skeendena speglas i det lilla och personliga.â
Norrbottens-Kuriren
âDialogen Ă€r rapp och sprĂ„ket ömsom drastiskt, ömsom lyriskt. BerĂ€ttartonen Ă€r sĂ€ker - en ton av mĂ€nsklig utsatthet men ocksĂ„ av den styrka som kan vĂ€xa ur solidaritet och vĂ€nskap.â
Upsala Nya Tidning
âSusanna Alakoski levandegör kulturen genom att skapa nya ord, hon Ă€r en sann sprĂ„kförnyare.â
LĂ€nstidningen Ăstersund
âMed vĂ€rme och medkĂ€nsla gestaltar Alakoski sammanhĂ„llningen kvinnor emellan, hoppet om att fĂ„ det bĂ€ttre.â
Folkbladet
âAlakoskis epik Ă€r kĂ€rv och drabbandeâ
ETC
âAlakoski skildrar knivskarpt hur sĂ„vĂ€l religion som patriarkat och rovgirig kapitalism exploaterar deras kroppar, sexualitet och arbetskraft. Det kvinnorna har att lita till Ă€r mĂ„nga gĂ„nger bara varandras solidaritet och omsorger. HĂ€r knyter Alakoski tydligt an till en kvinnolinje inom arbetarlitteraturen, tydligast företrĂ€dd av Moa Martinsson.â
VĂ€sterbottens-Kuriren
âDet finns en strĂ€vsam och mĂ„lmedveten kraft nĂ€r Alakoski skriver fram sin egen arbetarlitteratur, och den Ă€r svĂ„r att stĂ„ emot.â
SR Kulturnytt
âPotential att bli lika lĂ€st och hyllad som SvinalĂ€ngornaâ
Ystads Allehanda