Sommarlovet börjar lida mot sitt slut och en grupp vÀnner Àr fast beslutna att göra det bÀsta av den ÄterstÄende tiden. Deras militÀrklubb tar vanligtvis uppehÄll under terminerna, och som en avslutande ritual belönar Henrik medlemmarna med varsin marskalkstav. Enligt sÀgnen ska Napoleons soldater ha burit marskalkstavar som en symbol för deras potential och storhet. Med ett löfte om en Äterförening uppmanar Henrik vÀnnerna att trÀffas igen den dag han fyller femtio för att en gÄng för alla avgöra vem som varit mest vÀrdig sin utmÀrkelse.
Riktigt sĂ„ blir det aldrig. Snart glöms stavarna bort, samtidigt som vĂ€nnerna gĂ„r vidare. Ă ren gĂ„r, men hela tiden finns Henriks ord nĂ„gonstans i bakhuvudet âŠ
âDe fyra marskalkstavarnaâ Ă€r en berĂ€ttelse om livets toppar och dalar, och de osynliga band som hĂ„ller oss samman, Ă€ven nĂ€r verkligheten tar över.
Marika Stiernstedt (1875â1954) var en svensk författare och fredsaktivist. Under sin produktiva karriĂ€r skrev Stiernstedt över 35 romaner, dĂ€ribland "Alma Wittfogels rykte", "Fröken Liwin" och "Banketten". Hon blev Ă€ven den första kvinnan att inneha ordförandeposten i Sveriges Författarförening.