Gunnar Hardings tjugonde diktsamling sedan debuten 1967 heter FrÄn vinter till vinter. FrÄn mörker och kyla till mörker och kyla. Det har alltid funnits en svÀrta i hans dikt, som har tÀmjts med perfektion, med uppsluppenhet och lÀtthet i uttrycket. En poesins Charlie Chaplin.
En personlig poet har han alltid varit, inte minst genom sin karaktÀristiska stil. Men hÀr sliter Gunnar Harding nÀstan demonstrativt av sig alla skyddande masker, alla försök till kurragömma. à lder kryper inpÄ. KÀrlek torkar in. Staden mullrar Ànda in i lÀgenheten dÀr stillheten inte infinner sig. Ord söker sig tillbaka. Ord frÄn det förflutna. Allt som slagit ut i grönska kommer att "drÀnkas i ett hav av löv". Men det Àr ocksÄ den mörkare glÀdjen som sveper in i samlingen, inte bara Äldrandets fimbulvinter. Gunnar Harding har doppat penseln och pennan i jÀrnvitriol och gallÀpple och det kÀnns pÄ smaken.
