Gösta Oswald var bara 24 år när han dog. Det var 1950. Själv gav han endast ut två böcker, diktcykeln den andaktsfulle visslaren (1946) och romanen En privatmans vedermödor (1949). Posthumt kom sedan den ofullbordade romanen Rondo (1951). Gösta Oswald har setts som en hänsynslös företrädare för den experimentella och modernistiska 40-tals-litteraturen. I denna monografi, som utgör Birgitta Holms doktorsavhandling, undersöks hans förbindelse med den svenska 40-talismen, i synnerhet med pionjärverket inom 40-talslyriken, Erik Lindegrens mannen utan väg.
På 60-talet kom nya utgåvor av Oswalds verk med inledningar och kommentarer av Birgitta Holm. Där kartlades Oswalds vidare traditionsanknytning, hans intensiva upplevelse av det västerländska och det indiska kulturarvet. Avhandlingen innehåller tolkningar av Oswalds verk där denna bildningsgång sätts i förbindelse med hans person och diktarkynne. Den inleds med en biografisk del som bygger på otryckt material, brev, dagböcker och litterära utkast.
