”Breven från Hertha Josias låg vikta i sina kuvert i kronologisk ordning. Jag räknade till ungefär 100 stycken. Det första daterat i Hamburg den 28 april 1939. Det sista från koncentrationslägret Theresienstadt den 7 september 1944. Sedan upphörde kontakten. Hon skrev alltså brev till sina döttrar utan avbrott i över fem års tid. Det är lång tid. Nästan genom hela kriget. Det måste därmed vara en av de längsta brevsamlingar som har bevarats från denna tid. En unik brevsamling, således.”
– berättelsen om två judiska systrar som sändes till Sverige för att undslippa judeförföljelserna och deras mors kamp för att förbli mamma på distans när mörkret sluter sig alltmer kring henne i Nazityskland
– Ett drabbande familjeöde kombinerat med ett stycke ännu oberättad svensk historia
– vikten av varje vittnesmål och levandehållandet av varje röst
– titeln är ett citat från ett av Herthas brev till döttrarna sommaren 1942
