Så var det då, när huvudpersonen Lena föddes efter andra världskrigets slut. Lena låter läsaren följa henne genom efterkrigstiden, med de värderingar och brist på öppenhet, som var rådande, smussel, tystnadens kultur och könsdiskriminering.
”Så började Lena få flytningar och det kliade ”där nere”. Mamma Beda, som inte hade några farhågor, såg till att dottern fick tid hos en gynekolog. Vad Lena föreställde sig inför denna undersökning var ingenting mot vad det blev. Hon tillsades att ta av sig underbyxorna och klättra upp i en mystisk stol, där hon skulle lägga benen på avsedd plats, det vill säga åt var sitt håll så att hela hennes underliv tydligt syntes. Läkaren kommer in, hälsar och meddelar att han har två läkarkandidater med sig. Två unga spolingar, som man kunde stöta ihop med på någon dans! Tre karlar står alltså där och stirrar in på hennes hemligaste ställe, underlivet. Lenas första gynundersökning och hela tre karlar står där och glor! Men hon sa ingenting, förstås. Vad hon kände behöll hon för sig själv. Läkaren satte på sig tunna gummihandskar och stack in ett finger i hennes slida och tryckte med den andra handen på hennes mage. Sedan fick hon klä på sig och sätta sig vid hans skrivbord. ”Jaha”, sa läkaren. ”Du är gravid.” Lenas värld föll i kras. Panik. Sorg. Ilska. Hopplöshet. Hon kunde inte gå hem och berätta detta för mamma Beda och pappa Bertil. Hon den skötsamma skolflickan och framgångsrika idrottskvinnan.”
Kunde Lena leva ett normalt liv efter detta? Abort var inte lagligt i Sverige då. Läsaren får veta hur Lena finner en väg ur denna smärtsamma situation, att hon senare studerar vid Uppsala Universitet och beger sig till Afrika som biståndsarbetare och genomgående stöter på problem med knullgummit, eller kondom, som hon fick lära sig att man borde säga.
Ett historiskt dokument om livet då, fram till idag. Och nu finns tendenser att tafsa på abortlagen i Sverige.
