Författaren och översÀttaren Bengt Jangfeldts förord till Leo Tolstojs Ivan Iljitjs död.
Om Ivan Iljitjs död:
Ivan Iljitjs död [1886] Àr en av vÀrldslitteraturens bÀsta kortromaner. MÄnga har ocksÄ kallat den en av vÀrldens bÀsta romaner om döden.
Till en början Ă€r Leo Tolstojs berĂ€ttelse en drĂ€pande satir över en kultur dĂ€r social status betyder allt. Huvudpersonen Ă€r en högt ansedd jurist som just köpt sig en ny stĂ„tlig vĂ„ning. NĂ€r han ska hĂ€nga upp nĂ„gra gardiner, ramlar han och slĂ„r sig sĂ„ olyckligt att han kort dĂ€rpĂ„ ligger för döden. Men ingen vill veta av Ivan Iljitj i hans dödsskrĂ€ck, inte ens hans egen hustru. Ingen, utom den medellöse tjĂ€naren Gerasim, som tar hand om honom. PĂ„ dödsbĂ€dden hemsöks han av minnen frĂ„n hela sitt liv. Kort före dödsögonblicket landar Ivan Iljitj i en kĂ€nsla av vad livet gĂ„r ut pĂ„ â och skrĂ€cken lĂ€mnar honom.