En av Jannes kollegor kom inspringande.
âPolisen har fiskat upp Ă€nnu en kvinna frĂ„n hamnen, en ung mörk flicka, förmodligen med utlĂ€ndsk hĂ€rkomst.â
âJag kommer direkt sĂ„ sticker vi ner.â
De Äkte ner till hamnen. Janne bad polisen som var dÀr att öppna liksÀcken. Han tog en snabb blick, vÀnde sig om och höll pÄ att krÀkas. I liksÀcken lÄg en mycket illa tilltygad ung flicka. Janne hade sett mycket i sitt polisyrke. Men det var alltid lika fruktansvÀrt att se dessa unga flickor, som i hans vÀrld fortfarande var barn. Han svor för sig sjÀlv. Jag ska ta dessa jÀvlar.
âKör henne till rĂ€ttsmedicinska, ni fĂ„r vara lite snabba nu. Vi vill inte ha massa journalister pĂ„ halsen. SĂ€g till dem att de mĂ„ste ta tag i detta fall omgĂ„ende. För just nu Ă€r vi mitt i en jĂ€kla hĂ€rva.â
Janne skakade pÄ huvudet, han mÄdde fruktansvÀrt illa. Vad var det för odjur som hÀrjade i huvudstaden?
Kommer polisen att fÄ tag pÄ dessa monster? Var kommer alla unga flickor ifrÄn? Och finns nÄgra kvar i livet?