Bo Bergman intog redan under 1900-talets tidiga år en plats bland Sveriges främsta lyriker. Han debuterade 1903 med Marionetterna och titeln kom att bli karakteristisk för hans syn på människornas roll och möjligheter i tillvaron. De var för honom dockor, styrda av osynliga trådar, samlade hos en obeveklig högre makt.
Detta utvecklade Bo Bergman i en rad diktsamlingar. Hans formstränga men i tonen enkla och flärdlösa, ibland innerliga poesi har betytt mycket för flera generationer av yngre kollegor.
Vid sidan av sitt författarskap var han i många år posttjänsteman och därtil aktiv som kritiker. 1925 tillträdde Bergman stol 12 i Svenska Akademien. Han avled 1967, vid 98 års ålder, i hemstaden Stockholm, till vars främsta skildrare han hör.
