Det här är en period i min fasters liv. Hon levde tryggt och ombonat tills allt rasade samman. Hon reser iväg, bort från den älskade fosterön, Gotland. Först för att få tröst av sina mostrar, men också finna en annan väg i livet, som hon inte alls var beredd på. Att hon redde ut det berodde säkert på hennes starka gudstro samt en undermedveten tro på sig själv, som sakta kom fram när hon nu inte längre hade sina föräldrar så nära att luta sig mot.
Birgitta - brorsdotter