Djojj känner igen musiken. Det är Sömnmolnet som susar utanför humleboet. Luften är varm i kväll. Alldeles för varm för att Djojj ska kunna sova. Sömnmolnet undrar om Djojj vill följa med på en liten tur. Gärna någonstans där det inte är så varmt, svarar Djojj. Till Arktis, nära Nordpolen. Där det minsann inte så varmt, föreslår Sömnmolnet. Djojj hoppar in i Sömnmolnets famn och snart ser han ett gnistrande landskap av snö långt nedanför. Ett hav av isblock guppar stilla i det kalla vattnet. Men så upptäcker dom plötsligt en plats som inte alls är vit av snö och is utan brun och full av sten och grus. En isbjörn med en liten isbjörnsunge lunkar omkring bland stenarna och ser sej sorgset omkring...