Långt östpå skogen, nedom Klatterberget och Gäddtjärnsbråten, bortom Lillpytt och Koögat, ett stenkast från Skabbhaget och Fiskbyttan, strax intill Månskullen, ligger ett litet boställe kallat Skräddartorp. Där bor Elsa Karlsson med sina 28 katter. En heter Liten och han är inte stor, men han är större än Jätteliten. Och där syns Gråmor. Och Gullpiga, som har två vita morrhår. Och Tuggeliten. Och Chefen som sitter och glanar jämt som om han menade sig till Norge. Och Gammelgrå med vingelsjukan. Och Klotrund med de trasiga öronen. Och Den bättre med sex klor på varje tass. Gäspan, hon har en tunga så ynkligt lång. När hon gäspar tittar den ut som en strut. Men Bitarkatten, honom får du stryka på en gång, sedan hugger han. Lilljons är född ute, en morgon satt han på trappan och bara fanns.
Visst är det en alldeles egen värld hon lever i, Elsa i Skräddartorp. Som rådde här en annan årstid än ute i den soliga världen, som om klockorna stannat och lämnat Elsa och hennes katter kvar i sin egen tid.
Elsa i Skräddartorp och hennes 28 katter är Lars Lerins andra barnbok, den första heter "Trollet är inte hemma".
