Den här boken tar upp den onödiga tystnaden, både i det privata livet och i det offentliga. Hur vi förtränger det som är obekvämt att tala om.
Ohälsan ökar idag, många drabbas av likartade symtom, varav hjärntrötthet är ett. En del tas på allvar, andra inte.
Länge blundade vi för riskerna med asbest, bly och amalgam. Idag är det hälsoeffekterna av digitaliseringen. Vi talar om stressen och de psykologiska effekterna och vi talar om farorna med AI. Däremot är det skrämmande tyst om vad själva strålningen gör med oss människor, hur de elektromagnetiska fälten och mikrovågorna vi dygnet runt omges av påverkar och leder till ohälsa.
Författaren berättar om egna och andras erfarenheter av tystnad som på olika sätt förstör. Och om hur livet som elöverkänslig i vardagen kan te sig.
Christine von Hedenberg har arbetat som journalist sen -70-talet, först som allmän och medicinsk reporter, senare redaktionschef på Året Runt, däremellan chefredaktör på Kamrat-Posten i fem år.
När datorerna infördes på redaktionerna på tidigt 90-tal kom elöverkänsligheten. Hon arbetade därför hemifrån några år på gammaldags skrivmaskin, som fortfarande är i bruk. Idag är hon pensionär sen länge, lever ett bra men begränsat liv med barn och barnbarn nära och med hund, vänner och kolonilott.
