Mattis lever sedan många år tillsammans med sin älskade syster Hege i ett litet hus vid en sjö. Det är hon som ser till att de har mat på bordet genom att sticka koftor och tröjor. Mattis gör nog vad han kan, men han har svårt att få sin fantasi att gå ihop med det praktiska livet.
När han ser morkullan flyga över taket tar han det som ett tecken. Kort därefter slår en blixt ner i ett träd som på bygden kallas Mattis-och-Hege. Är det en varning?
En dag får Mattis för sig att bli färjekarl och ro folk över sjön. Hans första passagerare heter Jörgen och har kommit till trakten för att hitta jobb som skogshuggare. Han slår sig ner i huset tillsammans med de båda syskonen och plötsligt är Mattis inte längre ensam om kärleken till sin syster.
Romanen, som utkom 1957 och betraktas som den främsta i Tarjei Vesaas rika författarskap, ges här ut i nyöversättning av Staffan Söderblom och med ett förord av författaren Tomas Bannerhed.
"Den bästa norska roman som någonsin skrivits." - Karl Ove Knausgård
