Midsommarafton. Trettonåriga Lykkes stora släkt är samlad på landet för en fest, men själv känner hon sig mest bara deppig. Hon går iväg ensam på en promenad och ser upp mot utsiktstornet på kullen. För en kort stund kan hon svära på att en hög, skräckinjagande galge reser sig intill tornet. Strax därpå sveper en svag vind förbi. Det låter som viskningar i luften. Som ord. Precis som orden på berlocken som Lykke nyss fått ärva av mormor och moster. In aeternum.