Efter hovrättens frikännande kom Christer Pettersson att bli ett återkommande inslag i medierna. Mot betalning erkände han vid flera tillfällen och i olika medier sin inblandning i mordet för att efteråt förneka att han haft något med mordet att göra. 1997 lämnades en resningsansökan in till Högsta domstolen. I resningsansökan fanns bland annat uppgifter om Pettersson utfört mordet på uppdrag av den så kallade bombmannen, Lars Tingström, men Högsta domstolen beslöt att avslå ansökan.
Redan efter hovrättens friande dom återupptog polisen arbetet med andra mordteorier och möjliga gärningsmän. 1994 tar psykiatrikern Ulf Åsgård och kriminalkommissarien Jan Olsson fram en gärningsmannaprofil, men resultatet skulle senare möta hård kritik. Hård kritik fick även polisens arbete i den statliga Granskningskommissionens betänkande 1999. Och även om mordet på Olof Palme aldrig kommer att preskriberas och rättsväsendet fortsatt har i uppdrag att finna den eller de som mördade Olof Palme återstår frågan: Kommer vi någonsin att få veta sanningen om vad som hände i korsningen Sveavägen-Tunnelgatan den ödesdigra kvällen den 28 februari 1986?
Gunnar Wall har skrivit en rad succéböcker och belönades 1998 med Guldspaden för bästa undersökande journalistik i bokform. Ljudboksserien Mordgåtan Olof Palme bygger på Gunnar Walls hyllade bok Mordgåtan Olof Palme från 2011, som har reviderats och utökats med nyskrivet material.