"Oaktat allt detta skriver hon med en sådan nålskarp närvaro att det är omöjligt, för vemsom helst tror jag, att värja sig mot den här texten[...] Kanske har Åhlund vridit ur sig en svensk sorgklassiker? "
Dagens Nyheter
"Åhlund skriver sig igenom sorgen, det är det enda hon kan, och som läsare är man tacksam att hongör det."
Journalisten
"Rebecka Åhlund låter smärtan få ta sin rättmätiga plats i romanen. Det laddas inte med mening, finnsinte där som ett utvecklingsprojekt för att göra huvudpersonen starkare. Det ärbefriande att läsa om det motsatta, att sorgen gör en svag och osympatisk."
Borås tidning
"I sina bästa stunder förmedlar Åhlund finstämda ögonblick av sorg och saknad."
Göteborgs-Posten
"Åhlunds nyktra blick är en uppvisning i mod"
Svenska Dagbladet
Hon flyttar hem från London och skjuts ut ur alla sammanhang. Hon har slutat vara rolig att dricka vin med, flyttat till ett hus utanför stan och beställt hem sin pappas gamla sjukjournaler. Hon plockar upp skärvor av sorg som städats undan långt tidigare, i ett annat liv, den där sommaren när hennes pappa lämnade allt.
Det blir en tid av maniskt och magiskt tänkande, en vindlande färd mellan nuet och dået, där en roman långsamt växer fram. En roman där mörkret rycker i huvudpersonen, men där hon ändå måste hålla sig kvar. För någon måste vattna tomaterna.
Rebecka Åhlund, född 1976, är författare och journalist. Efter tre kritikerrosade barn- och ungdomsböcker slog hon igenom för en ny publik med rapportboken Jag som var så rolig att dricka vin med. Detta är hennes första roman på Weyler.
