âKanske var tiden oĂ€ndligt mĂ„nga rum inne i oĂ€ndligt fĂ„ rum inne i oĂ€ndligt stora rum, inne i oĂ€ndligt smĂ„ rumâŠâ
SĂ„ tĂ€nker Prospekt efter att han, iförd den mystiska mörkrutiga rock som plötsligt en dag hĂ€nger i hans egen tambur, förflyttats in i ett av sina egna barndomsminnen. Men den hĂ€r gĂ„ngen slutar hĂ€ndelsen annorlunda Ă€n han mindes den. Strax dĂ€refter har hans vĂ€n Ram en mardrömsupplevelse i ett hus dĂ€r den boende och hans Ă€godelar bokstavligen sitter fast. Prospekt, Ram och deras vĂ€nner Vy, Topos, Panorama med flera lever i en âvardagens töjbara labyrintâ som Ulf Eriksson lĂ„ter vindla, vidgas och förgrenas genom tiden och rummet. Denna vision av tillvaron som en stĂ€ndigt förĂ€nderlig samtidighet av nu, minne och framtid har genomsyrat Ulf Erikssons prosaverk under senare Ă„r, gestaltad med en enkelhet som förenar det vardagliga med det absurda. Den svindel och skrĂ€ck hans gestalter kan erfara drabbar Ă€ven lĂ€saren â men ocksĂ„ lycka och frihet, nĂ€r berĂ€ttelsen öppnar sig mot överraskande och sĂ€llsamma ögonblick.