Karin Boye hör till vÄr litteraturs mest Àlskade och mest lÀsta poeter. Dikten »Ja, visst gör det ont nÀr knoppar brister«, som ingÄr i samlingen För trÀdets skull, Àr troligtvis den mest citerade dikten i svensksprÄkig poesi. Boyes mÀnniskoideal Àr ett individuellt uttryck sÄ lÄngt drivet att det uppgÄr i det kollektivas »trÀd«, samtidigt som det i hennes sprÄks innersta finns ett motstÄnd mot civilisationens normer. Den dubbelheten, det universella tilltalet och ett kÀnslans motstÄnd, skapar en spÀnning i verket, som gör Boyes dikter lika aktuella i dag som nÀr de skrevs. HÀr samlas Karin Boyes samtliga diktsamlingar: Moln [1922], Gömda land [1924], HÀrdarna [1927], För trÀdets skull [1935], samt den postumt utgivna De sju dödssynderna & andra efterlÀmnade dikter [1941]. Ett oumbÀrligt verk för alla med intresse för svensk poesi.
KARIN BOYE, född 1900 i Göteborg, död 1941 i AlingsÄs, var poet, romanförfattare, novellist och översÀttare. Som prosaist Àr hon mest kÀnd för sin dystopiska roman Kallocain [1940]. Men allra frÀmst Àr Karin Boye poet. Hennes dikter handlar ofta om en önskan om att leva riktigt, en lÀngtan efter klarhet och rÀttvisa, samtidigt som hennes sprÄk genom sina anpassningar till kulturens normer visar fler bottnar, inte minst nÀr det gÀller temat kÀrlek.