Den här berättelsen är självupplevd och utspelar sig under en period som på ett drastiskt sätt kom att förändra Melissa Delirs liv. När hon var tre år kom hon med sin familj till Sverige från Syrien. Tills hon var arton levde hon i en ständig solförmörkelse - en vardag präglad av fysiskt och psykiskt våld, grundat i en kristen hederskultur. Så en oförglömlig dag fattar hon det kanske svåraste beslutet en människa kan fatta. Hon flyr från sin egen familj.

Här får vi följa Melissa från det att hon lämnar sitt hem till där hon står idag, på egna ben, men med många djupa ärr i både kropp och själ. Vi får ta del av hur hon ideligen tvingas byta boendeformer och ständigt kastas mellan hopp och förtvivlan. Hon hamnar på skyddat boende, stödboende, hos jourfamilj och på psykakuten och hon kämpar med psykologer, kuratorer, socialsekreterare och boendepersonal. Under sina splittrade försök att trots allt vara sina föräldrar till lags går hon med på att giftas bort, och vistas därför under en period i Syrien, där ett stort bröllop planeras. Vi får i denna bok en stark skildring av hederskulturens tyranniska maktövergrepp, men också av den varma medmänskligheten från ett fåtal avgörande personer i Melissas liv.

Eftersom Melissa fortfarande, i januari 2009, lever under skyddad identitet kan hon inte framträda med sitt riktiga namn. Melissa Delir är alltså en pseudonym. Likaså är alla namn på platser och personer i boken fingerade.