Det fanns en tid, i början av det förra seklet, nĂ€r Chicago var Sveriges andra stad. NĂ€r alla svenskfödda invandrare och deras barn rĂ€knades samman var de fler Ă€n pĂ„ nĂ„gon annan plats utanför Stockholm. I Den nya staden â andra delen i Lennart Pehrsons trilogi om utvandringen till Amerika â har de svenska emigranterna blivit storstadsbor. NĂ€r 1800-talet gĂ„r mot sitt slut och den svenska massutvandringen nĂ„r sin höjdpunkt fĂ„r storstaden och dess möjligheter en starkare dragningskraft Ă€n drömmen om att bryta egen mark som nybyggare. Invandrarna drev pĂ„ USA:s urbanisering och ingen annan stad vĂ€xte lika snabbt som Chicago. Det gick inte bra för alla som tog klivet över Atlanten. En del gick under i misĂ€r och elĂ€nde. Men det var Ă€ndĂ„ mĂ„nga som fick sina förhoppningar infriade â den mest amerikanska av alla storstĂ€der kunde erbjuda bĂ„de framgĂ„ng och frihet.Unga ensamstĂ„ende kvinnor som varit förtryckta pigor pĂ„ den svenska landsbygden tog ett steg mot frigörelse nĂ€r de blev hembitrĂ€den i Chicago. Gamla tyngdlagar verkade upphĂ€vas nĂ€r unga mĂ€n var med och byggde de första skyskraporna. Allt tycktes statt i förĂ€ndring. Som i ett nytt Babel blandades alla möjliga sprĂ„k och nationaliteter. Det gick inte alltid helt smĂ€rtfritt. Nya motsĂ€ttningar uppstod nĂ€r arbete stĂ€lldes mot kapital. NĂ„gra kunde skapa stora rikedomar. Det fanns helt nya möjligheter.Inget var lĂ€ngre som förr. PĂ„ bara nĂ„gra decennier kunde Chicago förvandlas frĂ„n glesbefolkad trĂ€skmark till dynamisk miljonstad. För de mĂ„nga svenska invandrarna kunde det vara som att kliva direkt in i den nya moderna tiden.
Den nya staden nominerades till Augustpriset 2015.