Serhij Zjadan har med sin "proletĂ€rpunk"-litteratur blivit Ukrainas mest tongivande författare, i stĂ€ndig polemik med sitt hemland. I romanen Depeche Mode, i en kombination av poetiskt drama och svart komedi, utforskar och genomlyser han tillstĂ„ndet i Ukraina efter Sovetunionens sammanbrott.Charkiv 1993. Sovjetiska krigsveteraner och nyrika affĂ€rsmĂ€n sitter i en konsertsal och lyssnar pĂ„ en amerikansk vĂ€ckelsepredikant. I ungkommunisternas före detta kontor huserar nu en annonsbyrĂ„. PĂ„ den lokala radiokanalen presenteras program om âden legendariska irlĂ€ndska folkmusikgruppen Depeche Modeâ och om munspelets betydelse i kampen mot det kapitalistiska förtrycket. Och mitt i detta galna virrvarr irrar Doggen Pavlov, Kommunist-Vasia och berĂ€ttarjaget Serhij omkring pĂ„ jakt efter sin gamle polare Turbo-Sasja för att underrĂ€tta honom om att hans styvfar tagit livet av sig. De Ă€r nitton Ă„r gamla och arbetslösa och genom sina kontakter med knarklangare, bögredaktörer och dottern till en general försöker de spĂ„ra upp honom. Deras odyssĂ© genom den östaukrainska metropolen Charkiv och dess förfallna industriförorter skildras i slapstickartade scener och absurda dialoger, med ett sprĂ„k som Ă€r rappt, humoristiskt, skrĂ€pigt och punkigt. En extremt trovĂ€rdig skildring frĂ„n Ă„ren efter Sovjetunionens kollaps, grunden för mycket av det samtida i Ukraina. Ă ren dĂ„ allt var i rörelse, korruption och kriminalitet utbredd och framtiden höljd i dunkel. Men genom sin litterĂ€ra kvalitet Ă€r Depeche Mode ocksĂ„ lĂ„ngt mer Ă€n bara ett tidsdokument.