à r 2005 slÀpptes en alarmerande rapport frÄn vÀrdetransportbranschen. PÄ bara sex Är hade rÄnare kommit över 450 miljoner kronor i Sverige. Det placerade oss bland de vÀrst drabbade lÀnderna i Europa. Fyra Är senare kom en siffra över hur mycket pengar som stjÀls frÄn vanliga kontokort. Det var minst lika mycket - under ett enda Är.
Korthuset Àr den avslöjande berÀttelsen om hur en mÀrklig vÀrld tillÀts vÀxa fram. Om hur dÄtidens bankrÄn med dragna vapen, krossade rutor och en flyktbil runt hörnet ersattes av en ny sorts högteknologiska stölder. HÀr möter vi korttjuven pÄ gatan, det tekniska geniet bakom kulisserna och den frustrerade polismannen som svÀr över hur bankerna mörkar och tystar ner problemet. Men ocksÄ sÀkerhetschefen vars jobb inte Àr att förhindra alla stölder, utan se till att precis lagom mÄnga slÀpps igenom.
KortbedrĂ€gerier och digital ekonomisk brottslighet har snabbt etablerat sig som en av de mest lönsamma nischerna i den kriminella underjorden. Varje Ă„r stjĂ€ls flera hundra miljoner kronor frĂ„n vanliga svenskars bankkonton, via sedan lĂ€nge kĂ€nda sprickor i vĂ„ra moderna, digitala betalningssystem. FrĂ„n manipulerade bankomater och falska köpterminaler till specialskrivna virus som i tysthet smygs in i vĂ„ra datorer. Pengarna slussas ut frĂ„n Sverige, inte sĂ€llan med bankkonton i Ăsteuropa som slutdestination.
Varje Är tjÀnar de svenska bankerna miljarder pÄ att vi anvÀnder vÄra betalkort. För dem vore det en smal sak att sÀtta ett omedelbart stopp för bedrÀgerierna, om det inte vore för att luckorna i systemet inte kan tÀppas till utan att lönsamheten naggas i kanten. Ett par hundra miljoner kronor ner i fickorna pÄ den organiserade brottsligheten Àr ett lÄgt pris att betala för intÀkter som Àr flera gÄnger högre.
