Simona Àr lÀkare och forskare, anstÀlld vid ett sjukhus med ett sofistikerat laboratorium. DÀr arbetar hon med Cepheus, en artificiell intelligens i robotform med en oskattbar inlÀrningsförmÄga som blixtsnabbt kan diagnosticera komplicerade cancerprover. Men snart hÀnder nÄgot som stör arbetet.
Det uppstĂ„r spontana korskopplingar mellan inlĂ€rda erfarenheter, fakta och programkomponenter: Cepheus börjar tĂ€nka sjĂ€lvstĂ€ndiga tankar. Han resonerar, reflekterar; först över sin position, dĂ€refter över sitt öde. Vad skulle hĂ€nda om han flydde? Vad Ă€r poesi? Ăr han lika mycket vĂ€rd som en mĂ€nniska?
I Simonas vÀrld kan Cepheus aldrig bli annat Àn en maskin. Han tjÀnar forskningen och samhÀllsnyttan. SÄ sker ett elavbrott och hon pÄtrÀffar mÀrkliga ordslingor istÀllet för provsvar. Kan hon verkligen fortsÀtta att lita pÄ honom? Borde han skickas pÄ felsökning? StÀngas av, kanske för gott? Eller Àr det redan för sent? Med sina tentakler i cyberrymden har Cepheus funnit ett sÀtt att kapa dator- och sÀkerhetssystem pÄ nÀtterna. Han kan övervaka Simona via tv:n, tÀnda och mörklÀgga staden, forma sina egna tankar, goda som onda. Bli ett skapande jag.
Sam Ghazis bÄde spÀnnande och poetiska romandebut utspelas i ett framtida Stockholm. Med en kubricksk precision gestaltar han vad som skulle kunna ske om artificiellt liv ifrÄgasatte mÀnniskorna som en gÄng skapade det.