Det Àr vintern 2001. Genom ett snöigt Göteborg vandrar tvÄ varelser omkring utan att veta vart de Àr pÄ vÀg. Han Àr medelÄlders nyskild, förvirrad. Hon Àr ung mÄlinriktad, romantisk, ett barn av DDR-tidens Tyskland. BÀgge söker de göra det rÀtta i livet, motsvara förvÀntningar och förhoppningar. glider tiden och platsen undan för dem och de faller pÄ ett gungfly av lögner och misstankar de genomkorsar staden som Dante och Vergilius.
HÀrvor av reflektioner projektioner och skuldkÀnslor spinner in dem i tillstÄndsdramaturgiska förvecklingar runt ett evigt hon och han. För att rÀdda sig blir flykten en nödvÀndighet och det meningsfulla i deras strövisa relation framtrÀder först nÀr spÄren blivit nÀstan osynliga.
Var det kÀrlek eller bara en famlande vÀg till livet? Förflutet blandas med nutid nÀr minnesbilder trÀnger upp i den förÀlskade mannens hjÀrna. de irrar omkring tÀtnar skuggorna runt Vasaallen. De hÀndelser som skall bli Göteborgskravallerna nÄgra mÄnader senare framtonar som ett mörkt undergÄngsackord i en stad som blir alltmer undanglidande. sprÄket löses upp och förlorar innebörd blir snön kall och grÄ för att slutligen rinna bort frÄn stadens gator minnet beger sig till en annan plats.
