Kollapsen pÄ Sveaborg 1808 Àr en psykologisk gÄta som handlar om isolering, kanske ocksÄ om den isolering i större skala som Àr en del av den svenska identiteten.
Hur beter sig mÀnniskor nÀr de stÀngs in i en fÀlla som hela tiden krymper under trycket frÄn en oftast osynlig fiende? Vilka söker sig till varandra och vilka börjar bitas? I en snabbt vÀxlande scenföljd har Carl-Henning Wijkmark fÄngat oron och rastlösheten, hur man vill bryta sig ut men i stÀllet drömmer sig bort, kasten mellan aggression och apati och hopp om undsÀttning i sista stund. Det lilla livets konfrontation med de stora hÀndelserna.
