"Rad i rad lÀngs alla vÀggar rad i rad / uppflugna pÄ alla stolar rad i rad / sitter dom smÄ mammorna och vÀntar / sitter dom stackars mammorna med sina vÀskor / tryckta mot bröstet och stinna av sorger / suckar och suckar sitter och vÀntar och suckar / alla smÄ skumraskmammorna / alla smÄ avgrundsmammorna / rad i rad lÀngs alla mina vÀggar / Ànda tills jag Àr glad och hÄller kÀften igen"
Kristina Lugn kan som fÄ ge det vardagliga och slitna en poetisk laddning, i hennes dikter om mÀnskliga svagheter och kÀrlekens tillkortakommanden, ryms bÄde allvar och ironi, galghumor och ömhet i en oemotstÄndlig blandning.
Till min man om han kunde lÀsa publicerades första gÄngen 1976.
