"Hon strĂ€ckte Ă„ter armar och ben sĂ„ gudomligt ifrĂ„n sig och vĂ„gade till sist ocksĂ„ ta till sig den allra kĂ€raste tanken, den nyaste och grannaste â tanken pĂ„ Erling. Hon sĂ„g hans vĂ„giga ljusa hĂ„r, gult som honung, nyslungad klöverhonung som man har sĂ„ gott om hĂ€r nere pĂ„ slĂ€tten. SĂ„ var hon dĂ„ inne pĂ„ sin egen vĂ€g, dĂ€r hon mötte Erling. Att man kunde komma sĂ„ milalĂ„ngt bort frĂ„n det gamla!"
Lena minns tillbaka pÄ sin barndom, sin fars stÀndiga resande och kamp i sjÀlvförsörjningen. Hon vill lÀmna det förflutna bakom sig men smÀrtsamma minnen kring sin mors död och sin fars stÀndiga frÄnvaro gör sig pÄminda. Hon följer arbetsmöjligheten pÄ annan plats och möter Erling, sin framtid.
De vill bÄda finna nÄgot nytt tillsammans. Erling börjar prata om Amerika, drömmarnas land. Till slut lÀmnar han Sverige för Amerika med en grupp bekanta, alla bönder. De lÀmnar sina gÄrdar i de gamla och hustrurnas vÄrd. Erling lÀmnar sin Lena, hennes vÀrsta mardröm blir verklighet.
"Vid havets rand" Àr den andra delen i Walter Dicksons romansvit om slÀktöden och emigration som inleddes med "SkallgÄng".
Walter Dickson [1916â1990] var en svensk roman- och novellförfattare, född i USA, senare bosatt i Falkenberg. Emigration Ă€r ett Ă„terkommande tema i Dicksons berĂ€ttelser. Romansviten Ă€r baserad pĂ„ hans egen familjehistoria och emigration till Amerika. Hans emigrationsskildringar har jĂ€mförts med Vilhelm Mobergs och Artur Lundkvist ska ha sagt "att medan Moberg Ă€r realismens skildrare av emigrantlivets stora skeende, skapar Walter Dickson den inre upplevelsens realism". Dickson gör ett betydligt litterĂ€rt avtryck med sin kreativt förtroliga berĂ€ttarstil.