Egentligen borde jag vara nöjd med min tillvaro, tänker Astrid ofta. Hon är mycket fäst vid den vackra gamla gården, där hon bor med sin betydligt äldre man, Lennart. Och hon är lycklig de stunder hon får väva och sköta om sina får eller umgås med svärmodern Alma. Utifrån sett är allt en idyll, men Astrid tycker att hon lever "ett sånt fult liv". Hennes känslor för mannen pendlar mellan stark ömhet och ett förakt för hans förnöjsamhet. I hemlighet har hon en älskare, och med honom kan hon leva ut den förbehållslösa kärlek hon längtar efter.
Då Lennart plötsligt dör blir chocken och sorgen förlamande. Hon plågas av allt som förblev ouppklarat mellan dem, av sin oärlighet mot honom och av att hon aldrig förmådde älska honom. Släktingarnas rotande i hennes sorg blir alltför plågsam och hon söker skydd och tröst hos Alma, som genom sitt ordknappa men kärleksfulla väsen hjälper Astrid genom sorgen.
I Ett ögonblick i sänder har Gerda Antti med stor inlevelse och psykologisk precision skildrat svårgripbara och ömtåliga känslor. Romanen är dessutom en realistisk skildring av ett stycke svensk landsbygd. Författarinnans kvickhet och milda ironi röjer ett mästerligt handlag, liksom hennes förmåga till närhet och medkänsla i människoteckningen.
