Gränser är en bok om gränser som tar ett vitt grepp runt sitt ämne. Ett ämne som är svårt att avgränsa, ironiskt nog. För börjar man tänka över gränser, vad de betyder, hur de fungerar, var de förekommer, så visar det sig rätt snart att de landgränser vi vanligen syftar på bara är en liten del av helheten. Våra liv och samhällen präglas av många slags avgränsningar, exempelvis av ansvarsområden, inneslutningar såväl som uteslutningar, definitioner av de ord vi använder för att tala om världen, vår syn på oss själva, på våra kroppar och relationer, på vårt samhälle, vem som hör till och vem som inte gör det, hur vi förstår oss själva och dessutom hur vi kan möta och förstå varandra. Gränser kan både innesluta och utesluta, de kan ge skydd och de kan fängsla. Det finns ingen som egentligen drömmer om gränslöshet, annat än under korta stunder, till exempel av religiös extas, sex eller liknande. Men alla är inte medvetna om de gränser som omger dem.
I elva tätt sammanvävda kapitel, i en oren blandning mellan essä och reportage, betraktar Torbjörn Elensky gränser, vad de gör med oss och vi med dem. Han rör sig mellan det personliga och det teoretiska, upplevelser av fysiska gränsöverskridanden och närmast ett slags fenomenologiskt närmande till de gränszoner som delar upp vår värld, på alla plan. Hela tiden medveten om sin egen begränsning, i vilken allting börjar – inte minst den djupt mänskliga viljan att komma vidare, lära sig mer, förstå mer… överskrida sina gränser och vidga sin värld.
