"Ju mer jag tränade, desto mer tur hade jag..."
Det var i lågstadiet i Tärnaby som den fräknige grabben från lilla Joesjö skrev i en uppsats att han skulle bli skidåkare på heltid. Och jag ska bli bäst. "Det kan man inte leva på", sa lärarinnan inför hela klassen.
Men skidåkare blev grabben - och bäst i världen också. Ingemar Stenmark hette han.
Det är en fantastisk karriär vi pratar om. 86 segrar i världscupen 1974-89, två OS-guld, tre VM-guld, ett VM-silver och ett OS-brons säger det mesta. Ingemar fullföljde totalt 508 tävlingar. Han var på pallen i två av tre, och vann var tredje.
I sin bok "Mästaren" berättar Ingemar ingående om sin vänskap med Stig Strand, grannen, från det han var fem år. "Vi umgicks i stort sett dygnet runt, utom den gången jag och en annan kompis tjuvrökte".
17 december 1974 vann han i Madonna di Campiglio sin första seger i världscupen. Den 19 februari 1989, drygt fjorton år senare, satte han punkt i Aspen, Colorado då han vann sin sista och den 89:e världscupsegern. Här berättar han också om pappa Erik, sina tränare, om drömlandet Japan och om VM i Schladming 1982 då en hotbild fanns över honom och han hade polisbevakning dygnet runt.
När Ingemar Stenmark tävlade stannade Sverige. Så var det bara. I skolorna stannade undervisningen, man tittade på TV i stället, samma sak i kommunalhus och i Riksdagen. Banditerna hade inte tid med brott, i polisväxlarna svarade man inte i telefon. Alla följde tävlingarna. Ingemar Stenmark är och förblir en mästare, en legend, en närmast sällsynt nationalidol. Inte heller har det gjort saken sämre att han på äldre dar vann Mästarnas Mästare i SVT och Let's Dance i TV 4.
