Maskrosguden är Sabine Forsbloms debutroman från 2004. Boken blev genast en läsar- och kritikersuccé. Den tar oss på en resa från de östnyländska leriga potatisåkrarna till swingpjattarnas Helsingfors och tillbaka igen till trånga, kryllande arbetarbostäder. Parallellt med släktens öden under en stor del av 1900-talet skildras arbetarklassen och dess förbannelse: känslan av att inte duga, av att inte vara fin nog. Krig, fattigdom och föräldrar som överger sina barn präglar en tillvaro som trots det aldrig är helt hopplös. Romanens berättare är en liten flicka som återger sin släkts historia och vars tolkningar av det som sker får händelserna att framstå i en humoristisk och ibland absurd dager. Uppföljaren Maskrosgudens barn är nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2016.