— Tänk att få flyga till Afrika!
Sten såg riktigt avundsjuk ut. Men själv var jag inte särskilt förtjust. Säkert skulle också flygfärden ha blivit en mara för mig, om inte Micaela hade varit.
Först var jag alldeles för ledsen för att bli rädd. Avskedet från mamma och pappa kändes värre än den gången jag reste till Sydamerika. Att skiljas från min rara syster Kerstin och min bussige tvillingbror Sten var minsann inte heller lätt. Det var alldeles omöjligt för mig att hålla tårarna tillbaka.
