I denna roman har Dagmar Edqvist vänt sig till ett tidevarv och en miljö som är rik på färgstarka människor, fylld av hetsiga sinnen och omvälvande händelser – häxprocessernas tid i Sverige.

I den unge medicinaren Arvid Stålhecks gestalt skildrar hon det begynnande motståndet mot vidskepelsens krafter, som vid den tiden regerar både det officiella och det folkliga Sverige. Den religiösa skepsis och den tilltro till vetenskapens framtid som är Arvids andliga rustning, ser ut att få sitt komplement av inre styrka, när han hos den myndiga fru Beritta på Lindås återser barndomsvännen Katarina och i hennes starka väsen möter kärleken.

Men det finns en till på Lindås som åtrår hans kärlek. Ingela lever på nåd hos fru Beritta, men hennes ödmjukhet har sina sprickor. Till slut står hon inte längre ut med att vara den grå och förbisedda – hon uppbådar det desperationens mod som behövs för att tillgripa den farliga utvägen med trolldrycken – kärleksdrycken. Och från den nattliga timme då Ingela stiger inom dörren till Arvids kammare med bägaren i sin hand tar händelserna en hetsigare och ödesdigrare vändning.

På ett övertygande sätt leder Dagmar Edqvist – i tecknet av den halvt lustfyllda skräcken för andemakterna och den blinda grymhet som är dess följeslagare – berättelsen fram mot dess dunkla efterspel träder tidsålderns människor levande och verkliga för läsarens ögon. Tvärs genom virveln av spänning och förvirring har de ett bud till vår tid.

I denna roman har Dagmar Edqvist vänt sig till ett tidevarv och en miljö som är rik på färgstarka människor, fylld av hetsiga sinnen och omvälvande händelser – häxprocessernas tid i Sverige.

I den unge medicinaren Arvid Stålhecks gestalt skildrar hon det begynnande motståndet mot vidskepelsens krafter, som vid den tiden regerar både det officiella och det folkliga Sverige. Den religiösa skepsis och den tilltro till vetenskapens framtid som är Arvids andliga rustning, ser ut att få sitt komplement av inre styrka, när han hos den myndiga fru Beritta på Lindås återser barndomsvännen Katarina och i hennes starka väsen möter kärleken.

Men det finns en till på Lindås som åtrår hans kärlek. Ingela lever på nåd hos fru Beritta, men hennes ödmjukhet har sina sprickor. Till slut står hon inte längre ut med att vara den grå och förbisedda – hon uppbådar det desperationens mod som behövs för att tillgripa den farliga utvägen med trolldrycken – kärleksdrycken. Och från den nattliga timme då Ingela stiger inom dörren till Arvids kammare med bägaren i sin hand tar händelserna en hetsigare och ödesdigrare vändning.

På ett övertygande sätt leder Dagmar Edqvist – i tecknet av den halvt lustfyllda skräcken för andemakterna och den blinda grymhet som är dess följeslagare – berättelsen fram mot dess dunkla efterspel träder tidsålderns människor levande och verkliga för läsarens ögon. Tvärs genom virveln av spänning och förvirring har de ett bud till vår tid.