"Efter en stund öppnade Ă€lskaren ögonen och ett sken tryckte över hans nyss slumrande ansikte. Ljuset trĂ€ngde igenom hans avvĂ€rjande hĂ€nder och han lyfte huvudet in i skuggan. Hans ögon försjönk i omgivningen. Först möttes hans blick av en skĂ„l och i den lĂ„g en citron. Han tog citronen och kramade den i handen och han bet loss en bit av skalet och sög. Han lade tillbaka frukten pĂ„ bordet och lyfte skĂ„len och lĂ€t fingrarna glida utmed dess form, höll den ovanför ögonen och sĂ„g taket genom glaset, böljande och avlĂ€gset. Han stĂ€llde ned skĂ„len och strök bordet smeksamt med handen, han tryckte fingertopparna lĂ€tt mot ytan. En vĂ€ldig solstrĂ„le sköt in genom fönstret och i ljuskĂ€glan svĂ€vade dammkornen sakta om varandra, vita och tydliga. Han blĂ„ste in i solstrĂ„len och dammkornen virvlade runt. Sakta sĂ€nkte han handen över kvinnans bröst och lekte med bröstvĂ„rtan och efter ett ögonblick styvnade den. Han böjde sig fram och slickade den styva, röda bröstvĂ„rtan med tungspetsen och hans ögon var vidöppna och stirrade ned mot hennes hud."ur novellen Ălskaren
John Bertil "Beppe" Wolgers, 1928â1986, var en svensk författare, poet, översĂ€ttare, textförfattare, skĂ„despelare, underhĂ„llare och konstnĂ€r.