"... centrum i hennes texter tycks vandra, i sidled och djupled. Utåt blottar de hastigt någon liten detalj i en tredimensionell textkropp som hela tiden sakta svänger runt. Det kan vara en yta, en färg, som strålar mot betraktaren, med stark, nästan sexuell attraktion: en rosa filt eller ett rosa snöre, ett brunt omslagspapper runt ett födelsedagspaket, en färgad kvinnas mörka hud och ljusa mun, en maskros gula reflex i ett ansikte. Detta blir till magiska signaler människorna emellan."
Det finns gränser för vad jag inte förstår är något så ovanligt som en norsk debut på svenska. Beate Grimsruds språk är egensinnigt och oförutsägbart, det är upptäckande och nyfiket, fyllt av dramatik, poesi och humor.
Det finns gränser för vad jag inte förstår publicerades första gången 1989.