Finska kriget 1808–09 är en av de mest betydelsefulla händelserna i Sveriges och Finlands historia. Den gemensamma månghundraåriga riksgemenskapen länderna emellan löstes upp. Finland blev en del av det ryska kejsardömet och Sverige stod kvar utan sin östra riksdel. Kriget innehöll många dramatiska sekvenser. Den stora fästningen Sveaborg gavs upp utan strid av kommendanten Cronstedt och kungen Gustav IV Adolf störtades i en statskupp. I mars 1809 anföll ryska trupper både Åland och Västerbotten, men en av krigets mest färgstarka gestalter, general von Döbeln, lyckades stoppa framstötarna mot Stockholm. Vid freden i september 1809 drogs gränsen vid Torne älv och Sverige förlorade en tredjedel av sitt territorium. Men kriget avgjordes inte bara i våldsamma strider. Matbristen, de katastrofala transporterna och slagfältens alla sjukdomar försvagade trupperna.
Martin Hårdstedt är professor i historia vid Umeå universitet och skildrar i Finska kriget 1808-09 det stora händelseförloppet, men ger också en fördjupad bild av den individuelle soldatens vardagliga umbäranden liksom civilbefolkningens lidanden.