(9)

Hilde

E-book


”Detta Ă€r romaner det slĂ„r gnistor om, alla tre pĂ„ olika vis. /
/ Jag blir faktiskt helt upprymd av det faktum att en dramatiker som varit död i drygt hundra Ă„r kan inspirera till skönlitterĂ€ra texter som kĂ€nns sĂ„ svidande aktuella.”

Sydsvenskan

”Klas Östergrens "Hilde" Ă€r det stora numret i sviten. /
/ HĂ€r fĂ„r vi en

roman av omfÄng och med pretentioner. /
/ Det Àr spÀnnande och

skrivet med den lika lediga som formsĂ€kra prosa som Ă€r Östergrens mĂ€rke.”

Göteborgs-Posten

”Den fĂ€rd Östergren tar med Hilde pĂ„ Ă€r lika fantasifull och underhĂ„llande, som vĂ€lskriven och laddad med eleganta blinkningar till Ibsen.”

Aftonbladet

Den Hilde Wangel vi först fĂ„r möta i Klas Östergrens nya roman verkar leva ett synnerligt kontrollerat och sunt liv. Det Ă€r tjugotal. Hilde arbetar pĂ„ en resebyrĂ„ i Berlin, som ska fĂ„ tyskarna att vilja semestra i de norska fjĂ€llen, och Ă€r helt kongenial med de Ă€ppelkindade affischerna.

SÄ varför blir hon plötsligt förlamad av panikÄngest? I sin nöd vÀnder hon sig till en nervlÀkare, som i sin tur hÀnvisar henne till den nya tidens analytiker, och hÀr börjar hon berÀtta: om moderns död, om styvmoderns mÀrkliga mörkersidor och lÀngtan ut till havet, om den av henne beundrade byggmÀstaren som trÀngde in henne i ett hörn nÀr hon fortfarande var en flicka, om hur hon lÄngt senare sökte upp honom, eggade upp honom och störtade honom i fördÀrvet.

Allt pÄ ett mÀrkligt sÀtt sammanfattat i en servis frÄn England, en till synes oskuldsfull pastoral i blÄvitt porslin dÀr herden och herdinnan i tallrikens mitt vid en nÀrmare inspektion verkar inblandade i nÄgot mycket mer olycksbÄdande Àn vad man först anar.

Klas Östergrens Hilde Ă€r bĂ„de ett spel med berĂ€ttarperspektiv och fiktioner i fiktioner, och samtidigt ett fullödigt portrĂ€tt av en kvinna som bĂ„de Ă€r sitt livs fĂ„nge och samtidigt mĂ€rkvĂ€rdigt fri. Inte minst genom sin förmĂ„ga att ”fingra pĂ„ en annan mĂ€nniskas öde”. I sin inlevelsefulla och överraskande berĂ€ttelse befriar Klas Östergren birollens Hilde Wangel ur Ibsens fantasi, ur Nietzsches och Freuds grepp, till ett helt eget och lĂ„ngt och sammansatt liv.

”Det Ă€r ett fullödigt portrĂ€tt, med klassiskt Östergrenska sprĂ„ng mellan allvar och humor, fĂ€rgstarka skrönor och becksvarta djup.”

Sydsvenskan

”Klas Östergrens roman, med dess skiftande perspektiv och dokumentĂ€ra grepp, gör Hildegestalten och hennes liv sĂ„ verkliga, sĂ„ befriade frĂ„n dramats grĂ€nser. Man sitter till slut med ett psykologiskt avancerat kvinnoportrĂ€tt i hĂ€nderna: en kĂ€rlekens fantast, ett skoningslöst offer.”

Dagens Nyheter

”Hos Östergren fĂ„r vi Ă€ntligen möta henne som mĂ€nniska och inte idĂ©, helt enligt Ibsens eget motto. /
/ Östergren ger inga svar, hon förblir mĂ€nniska, som bakom det ideal som Ibsen betuttat sig i, blir komplex och tvetydig.”

Expressen

”Det Ă€r tre ypperligt vĂ€larbetade romaner. De kan lĂ€sas med eller utan Ibsen i bakhuvudet. Tre mĂ€nniskor har blivit till. ”

Expressen

”Genom alla romanerna hörs genklangen av Ibsens ord, i raka citat, i stoff och namn. ÄndĂ„ Ă€r Nora, Henrik och Hilde fristĂ„ende och livs levande av egen kraft; de bĂ„da översĂ€ttningarna av Stewe Claeson och Gun-Britt Sundström till synes helt perfekta. Det Ă€r tre starka verk, för den som orkar se den egna livslinjens val och icke-val börja skymta mellan raderna.”

Dagens Nyheter

”Hur olika de tre romanerna Ă€n Ă€r, tar de alla fasta pĂ„ det dolda hos Ibsen, det förflutnas förbrytelser som Ă„terverkar i nuet och de strukturer som hĂ„ller mĂ€nniskor inlĂ„sta. Ibsen verkade i en tid som inte lĂ€ngre finns, Ă€ndĂ„ talar den till oss genom de tre författarna sĂ„ att vi förstĂ„r och kĂ€nner igen oss.”

SVT Kulturnyheterna

”Romanen Hilde Ă€r en fortsĂ€ttning pĂ„ Ibsen som kan mĂ€ta sig med förebilden. En kvinnas förvridna förhĂ„llande till mĂ€n Ă€r inte bara kvinnans problem, det Ă€r ocksĂ„ mannens. Det hĂ€r Ă€r inte #metoo, det Ă€r #wetoo.”

Politiken, Danmark

”Östergren introducerar elegant lĂ€saren i den Ă€nnu trevande psykoanalysens mĂ„l och medel. Han grĂ€ver sĂ„ att sĂ€ga ett spadtag djupare och gĂ„r mer explicit till vĂ€ga Ă€n Ibsen, i helt i enlighet med den gamle fritĂ€nkarens intentioner. Det Ă€r inte bara stilsĂ€kert och djupt intressant, det Ă€r mĂ€sterligt.”

Jyllands-Posten, Danmark