NÀr David Jonstad flyttar frÄn Stockholm med sin familj till en liten gÄrd i Dalarna Àr det nÄgot han drömt om i mÄnga Är. Det Àr inte en dröm han Àr ensam om. Flyttlassen gÄr allt oftare ut ur storstaden mot ett lugnare livstempo, nÀrhet till naturen och hus med egen tÀppa. Svenska folket lÀngtar till landet.
Men livet pÄ landet Àr inte bara röda hus med vita knutar och rabarberpaj i syrenbersÄn. Det Àr ocksÄ att mata fÄren en decembermorgon i vasst snöblandat regn. Att darrande stÄ med yxan över sin första tupps hals. Men mest av allt Àr det en kamp mot den egna hjÀrnan: Hur ska en mÀnniska som levt hela sitt liv med vÄr kulturs krav pÄ att prestera, att hela tiden vilja ha mer, kunna stÀlla om?
Vad det Àr som pÄ riktigt skÀnker livet mening? I vad som nÀrmast kan beskrivas som en modern motsvarighet till Thoreaus Walden, synar David Jonstad vÄrt moderna samhÀlle i sömmarna med blicken frÄn en missbrukare med sjÀlvinsikt. Samtidigt gör han, mellan dagislÀmning och fÄrens lamning, ett ödmjukt och Àrligt försök att ringa in vad det Àr som pÄ riktigt skÀnker livet mening.