(14)

Snö och potatis

E-book


"PÄ köksvÀggen i fasterns VÀsterbottensgÄrd hÀnger en bonad med text ur Psaltaren: Fröjden eder med bÀvan. Det citatet kan sammanfatta hela Hanssons roman, eftersom den i grunden handlar om ovisshet och rÀdsla, om hur man ska kunna lita pÄ det opÄlitliga livet. Och att det, i ljuset av ett par generationer, blir smÀrtsamt tydligt hur fort tiden fladdrar ivÀg."

Svenska Dagbladet

”Snö och potatis Ă€r ett skarpslipat verk om det svĂ„ra i att leva i dödens - och livets! - starka nĂ€rvaro”

Tidningen Vi

"Cecilia Hansson grÀver efter rötterna liknar formen en potatisplanta. Knöl efter knöl grÀvs fram. Var för sig Àr de obetydliga, men lagda tillsammans bildas en helhet, ett mönster."

Helsingborgs Dagblad

"SprÄket Àr lika delar Ängestframkallande och romantiskt. LÀsningen flyter fram. Boken Àr ocksÄ modig, blottande och utlÀmnande. Och pÄ sÄ sÀtt har Cecilia Hansson kastat sig ut genom att skriva den."

NorrlÀndska Socialdemokraten

”FĂ€rden gĂ„r till grĂ€nsregionernas sprĂ„kblandningar. Det Ă€r en klassresa genom ett samhĂ€lle som förlorat sin stabilitet i privatiseringarnas tidevarv. En nedlagd vĂ€rld, avfolkad men fortfarande bebodd. [
] det blir en resa till denna lĂ€ngtan att bli en annan, en lĂ€ngtan som ocksĂ„ Ă€r en förlust, man gĂ„r över en grĂ€ns: det kan ”aldrig bli som förut igen”.

Expressen

"I boken förekommer nÄgot som kunde kallas platsens stolthet. Dramatiken kan finnas ocksÄ i det som inte Àr storslaget, utan helt vardagligt."

Bernur

En kvinna, hennes man och deras dotter ger sig ut pĂ„ en road trip i Tornedalen. Tanken Ă€r att besöka det sanatorium dĂ€r hennes mormor var inlagd i tvĂ„ omgĂ„ngar pĂ„ 1950-talet. Kvinnan vill se platserna dĂ€r sĂ„ mĂ„nga mĂ€nniskor vĂ„rdades – och dog – i en sjukdom som angrep lungorna. Resan blir ocksĂ„ en minnesresa tillbaka till hennes egen uppvĂ€xt, prĂ€glad av lĂ€ngtan och viljan att skapa sig ett sammanhang. Samtidigt har en ny farsot börjat sprida sig i samhĂ€llet.

Det som börjar som en skildring av en avlÀgsen tid och ett sÀtt att nÀrma sig ett avlÀgset trauma fÄr plötslig skrÀmmande aktualitet. Vad hÀnder om en mamma dör och ett barn blir förÀldralöst? Eller om sjukdom drabbar ett barn? Om man blir frÄntagen sitt sprÄk? Eller om en isvak brister, mitt i mörkaste vintern?

Hur ska man kunna leva nĂ€r man aldrig kan ta nĂ„gonting för givet och nĂ€r smĂ€rtan som konstituerar en mĂ€nniska Ă€r stĂ€ndigt nĂ€rvarande? Precis som ljuset — det som aldrig vĂ€jer.

Snö och potatis Àr en roman om moderskap och död, och om hur orons skuggor kastas över generationerna.