Fyra kring-trettio-åringar i Helsingfors hipsterkvarter i Rödbergen brottas med de vanliga frågorna i livet: vem ska man leva med, vem får man ligga med, hur ska man förhålla sig till det här med barn, hur ska man kunna fortsätta leva ett så kravlöst och roligt liv som möjligt trots att man vill ha värme, tillhörighet, kärlek? Ida är ambitiös, jobbar på utrikesministeriet och har en känsla av att allt är så förutsägbart. Max jobbar på reklambyrå och vet att han förtjänar något utöver vardagskladdet. Sanna är bloggdrottningen som surfar loss på kvällarna och lämnar anonyma trollkommentarer efter sig. Johannes är den halvidealistiska dokumentärfilmaren som egentligen bara vill vara i fred. Ida och Max är ett par, Sanna och Johannes ett annat. Men under en fuktig krogkväll uppstår tycke mellan Ida och Johannes. Attraktionen påverkar inte bara de närmast inblandade, utan griper också in i Sannas och Max liv – och i deras små barns. På flygande prosa berättar Peppe Öhman om hur innerstadspulsen far fram med två små familjer. Hon skildrar flirt, blickar och dynamik på dagisets föräldramöte, hemliga men taffliga träffar, joggingturer med dold agenda – allt med det skarpa iakttagandet och den välfunna detaljen som grund. Vackra människor är en underhållande och avslöjande roman, ett allmängiltigt trassel och en titt in i inte längre så unga men bortskämda människors liv i Helsingfors innerstad.
Ida intalade sig att hon måste avdramatisera kvällen. Det här är inget mer än ett glas vin två kompisar emellan. Eventuellt lite guacamole, kanske en bit middag. Inget mer. Ingen ?irt, inget hångel, inget knulla. En liten elektrisk stöt klickade till i hennes underliv när hon tänkte knulla och sedan lade till bilden av Johannes. Hon slog genast ifrån sig tanken. Inget knulla!