»Inger Christensens litteratur kommer att lysa genom sekler.« ANNA HALLBERG, DN
»Christensen skriver fram poesin som en nödvÀndighet, som nÄgot outbytbart. En överlÄtelse som sprÄket Àr nÀr det inte Àr vÄld. I hypersensibel översÀttning av Marie Silkeberg.« ELISABETH HJORTH, SvD
Vet granatÀpplet om att det egentligen heter nÄgot annat? Vet döden om att den egentligen heter nÄgot annat? Vet jag att jag egentligen heter nÄgot annat?
Under en resa med sitt barn fÄr kvinnan som talar i dikten en upplevelse av vidden av den mÀnskliga magi och illusion som Àr sprÄket. Med förunderlig klarhet omvandlar hon det till poesi. I Inger Christensens mÀktiga dikt Brev i april blir sinnena spindelnÀtlikt spunna till en vÀrld omkring lÀsaren. En dantesk tripp in i och ut ur sprÄket. En mÀsterlig tappning av det klassiska temat vÄren som upplösning och Äterfödelse.
Den svenska poeten Marie Silkeberg har nyöversatt Brev i april [1979] och Dikt om döden [1989]. Med hÀr finns ocksÄ den aldrig tidigare översatta dikten Ludwig van Beethoven [1970].
INGER CHRISTENSEN [1935â2009] föddes i Vejle pĂ„ Jylland. Utöver poesi och prosa skrev hon ocksĂ„ dramatik och essĂ€istik. Fram till sin död var hon Ă„r efter Ă„r en sjĂ€lvskriven kandidat till Nobelpriset i litteratur.
»Brev i april handlar, bland mycket annat, om mÀnniskans förhÄllande till omvÀrlden, tingen som stÄr staplade lÀngs hennes vÀg: hennes förhÄllande till kaos och ordning. Marie Silkebergs nyöversÀttning Àr strÄlande.« VICTOR MALM, EXPRESSEN
»Ett av Nordens, och vÀrldens, starkaste författarskap.« DAGENS NYHETER
»Det finns sĂ„ mĂ„nga sĂ€tt att lĂ€sa Christensen pĂ„. Jag förordar ingen av dem, sĂ€ger bara: gör det. LĂ€s henne.« BJĂRN KOHLSTRĂM, BERNUR