I tider av polarisering, och ökade klyftor mellan de som har och de som inte har, ökar ofta de auktoritära krafterna – vi ser det i Ungern, Ryssland, Italien, Argentina. Men även i mer närliggande europeiska länder. Partier som AFD i Tyskland och ledare som Le Pen i Frankrike, Farage i Storbritannien och Jimmie Åkesson i Sverige leder utvecklingen bort från demokratin. Det mest oroväckande är ändå att världens största demokrati, USA, tar allt fler och allt snabbare steg mot ett auktoritärt styre med Trump som härförare mot universitet, fria medier och demokratiska institutioner.

Det är därför viktigt att vi lär oss hur diktatorer kommer till makten, behåller den och tillslut blir avsatta. I "Diktatorn – Från Caesar till Putin" analyserar Harrison vilka omständigheter som gör att ett land eller ett folk kan hamna i klorna på en despot – men också hur man kan bekämpa envåldshärskare.

Genom att studera Caesar, Henrik VIII, Karl IX, Cromwell, Robespierre, Napoleon, Mussolini, Hitler och Stalin gör Dick Harrison det möjligt för oss läsare att förstå samtida efterföljare som Putin och diktator-wannaben Trump som skymtar fram i bokens sista kapitel.

Läsaren blir uppmärksam på mönster, politiska och ekonomiska skiften, manipulationer, populism och hur lögner – och inte minst nyckfullhet – är en bärande del av en diktators väg mot makten. Ett skrämmande mönster är att en despot nästan alltid förlorar makten genom sin egen död. Inte sällan genom ett skickligt genomfört attentat. Tycker man att mord är en dålig lösning på maktdelningen bör man se till att de auktoritära krafterna stoppas i tid.