Insvept i de Primalas slöjor, föddes en jungfru såsom ödet

utlovat: Seraphena Mierels framtid har aldrig tillhört henne själv. Utvald redan

före sin födelse för att uppfylla den desperata pakt hennes förfader slöt för

att rädda sitt folk. Sera måste lämna sitt liv bakom sig och offra sig själv

som gemål till den Primala Döden.

Men Seras verkliga öde är den mest välbevarade hemligheten i

hela Lasania – hon är inte den beskyddade jungfrun, utan en lönnmördare med ett

enda uppdrag, ett enda mål: att få den Primala Döden att bli förälskad, att bli

hans last och sedan... att förgöra honom. Misslyckas hon, dömer hon sitt

kungarike till en långsam undergång under Rötares våld.

Sera har alltid vetat vad hon är:

utvald, gemål, lönnmördare och vapen; en vålnad, aldrig helt formad, men dränkt

i blod. Ett monster. Tills han kom in i hennes liv. Tills den

Primala Dödens oväntade ord och handlingar skingrade mörkret inom henne. Och hans

förföriska beröring tände en passion hon aldrig tillåtit sig att känna – och

inte får känna för honom. Men Sera har aldrig haft något val. Hur hon än gör är

hennes liv förlorat – det har det alltid varit, ty hon har för evigt berörts av

både Livet och Döden.