Elba föds och växer upp på det psykiatriska sjukhuset som hon kallar ”halva världen” i Neapel, och där hennes mamma var patient. Hon bär namnet på en flod – det var hennes mamma som valde det. ”Bara floder rör sig fritt”, brukade hon säga, innan hon försvann spårlöst.

En dag bestämmer sig den unge läkaren Fausto Meraviglia för att öppna sjukhusets portar och befria patienterna, i enlighet med en lag som antogs 1978. Han tar Elba med sig hem och tar henne under sina vingar. Denne man, som aldrig har varit en god far, får genom Elba lära sig vad faderskapets tyngd och styrka innebär.

Flera år senare, som psykologistudent, upptäcker Elba sanningen om sin mammas tvångsvistelse – och om otaliga andra kvinnor som inte levde enligt samhällets normer: de var politiskt engagerade, vägrade gifta sig eller ansågs helt enkelt vara ”hysteriska”.

Elba bestämmer sig för att konfrontera sitt förflutna – och därigenom försöka reparera en liten del av historien.

Efter de kritikerhyllade och älskade romanerna Hoppets tåg och Mitt namn är Olivia Denaro fortsätter Viola Ardone sin utforskning av 1900-talets Italien.