Auschwitz, sjÀlva symbolen för nazisternas dödsmaskineri, befriades den 27 januari 1945. Men Förintelsen slutade inte dÀr. Den gick i arv och sipprade in i blodomloppet hos Förintelsens barn. Det hÀr Àr en bok om det tunga arvet, om kÀnslan att finnas till istÀllet för alla de som slutade sina liv i gaskamrarna. I barnen skulle en förlorad vÀrld ÄteruppstÄ. Vem kan leva upp till det?
Men det Àr ocksÄ en berÀttelse om tvÄ mÀnniskospillror, mina förÀldrar, som möts igen efter kriget, i Norrköping. Om deras strÀvan att i skuggan av de döda, bygga ett nytt liv i det svenska folkhemmet. Den handlar ocksÄ om min egen historia i tvÄ vÀrldar, den judiska och den andra stora vÀrlden. Till dem som tvivlar: Det gÄr alldeles utmÀrkt att vara bÄde jude och svensk!
