Himlen

Karl Daniel Törnkvist debuterar med en kompromisslös diktsamling.

vilka var vi?

Som vårdar ingen

som förblir ingen

Allt som sjunker till vardag

till mänskligt golv

allt som sägs

det avskurna som sprattlar i det som sägs

ingen annan stans

var kom det ifrån?

aldrig någonstans

bara så avskuret mycket här

så djupt ohörda

talar vi vidare

in i det ohörda, ogråtna

Rösterna i Himlen sjunger en sorgesång om arbete och omvårdnad, slitgöra som ärvts ner genom generationer. Kroppens nednötande som ger inre kontaktlöshet, slutenhet. Men kören sjunger också om det som återstår. Livskraften som gång på gång sviks, men förblir. Sorgesången blir till en kampsång hörd genom väggar av år, decennier, kanske mer, men som om det gällde en brusten röst i lägenheten intill.