När familjen samlas runt Miriams säng för att fira hennes åttiofemårsdag tror de nästan att hon blivit dement. Varför skulle hon annars säga att hon inte heter det som alla vet att hon faktiskt heter? Visst vittnar siffrorna som är tatuerade på hennes vänstra arm om hennes historia. Men det finns en annan sanning. Det är dags att sondottern Camilla får veta. Om Auschwitz och Ravensbruck. Om de mest föraktade. Om Anuscha och Didi. Och om hur människor i det fridfulla Jönköping gick ut för att jaga tattare, tio år efter Kristallnatten.
Jag heter inte Miriam skildrar ett gripande levnadsöde där vi får följa med Miriam på en omtumlande resa från en outhärdlig tillvaro i Ravensbruck till efterkrigstidens Sverige. För att överleva döljer hon sin romska identitet och anpassar sig till en gemytlig tillvaro som hemmafru i femtiotalets Nässjö. Men under den perfekta ytan gömmer sig ett ofattbart mörker som blir allt svårare att trycka undan.
