"Nej mina sånger är långtifrån RENA som vatten ur

blåa berg

Smutsiga är mina händer

Smutsiga efter gamgärningen

och min blick – hyenans

För jag är trött

Orkar inte längre böka efter levande

Och obducenter sjunger inga vackra sånger

i stanken bland gulsvullna lik

Mitt verk är katthundens orena:

att rota i död och ruttenhet

att mäta undergången

stanken

och förruttnelsegraden"

Elisabeth Rynell, född 1954, är uppväxt i Stockholm och efter att ha bott ett stort antal år norra Sverige bor hon numera växelvis i Stockholm och Hälsingland. Hon debuterade 1975 med Lyrsvit m.m. gnöl och skriver både lyrik och prosa. Romanen Hohaj (1997) blev en stor framgång och mycket prisbelönt, bland annat med Sveriges Radios Romanpris och tidningen VI:s Litteraturpris.